Litteraturseminarie Andersson

Litteraturseminarie 24 januari 2011 Andersson (2008)

Det vi har diskuterat har handlat om att man som lärare måste ha en medvetenhet om vad eleverna har för förkunskaper i dessa ämnen och planera undervisningen därefter. Vi kan som lärare lägga en grund för det de ska möta i de senare skolåren genom att introducera begrepp i de tidiga skolåren som de senare kommer att få arbeta med i ett djupare perspektiv. På så sätt blir det inte helt nytt för dem. Andersson menar att man ska växla mellan delar och helhet i undervisningen. Ett exempel är att när man undervisar om planeterna är det lättare förstå om man tidigare har diskuterat om rymden. Vi förstår att integration handlar om just detta, att sammanföra delar till en helhet. De fyra grundformerna av integration; rums-, tids-, orsaks-, och kategoriintegration är delar som man kan använda i undervisningen för att eleverna ska kunna bli medvetna om när de själva integrerar. Detta gör att de utvecklar tanken och kreativiteten.

Utvärdering

En formativ utvärdering kan vara bra för läraren för att se om eleven är mogen för nästa steg. Man kan utgå från variationsteorin, se och förstå saker ur olika perspektiv. Det är viktigt att lyssna på hur eleverna för diskussion och använder sina kunskaper för att se om de har förstått innehållet.

Anteckningar av Ingrid Eriksson genom basgrupp 1a och 1b

s1 litteraturseminarie den 24/1 Wickman

I vår grupp har vi diskuterat innehållet i Wickman (2009). Vad vi kom fram till är att läraren i undervisningen ska sträva efter variationsteori och sociokulturellteori. Dimenäs menade på sin föreläsning att det endast finns ett sätt att lära på nämligen genom det sociokulturella sättet.

Vidare utifrån våra diskussioner och från Wickman (2009) menar vi att fenomen kan förstås utifrån olika sätt och att det är viktigt att läraren tänker på att allas idèer är rätt utifrån elevens argument. Vad vi vidare menar är att läraren bör solla i innehållet för undervisningen för att eleverna ska få arbeta med de väsentliga delarna. Vi vill också påpeka att läraren i alla situationer måste tänka på de didaktiska frågorna: vad, hur, varför och vem.

När det gäller de begrepp som eleverna ska erbjudas möjlighet att tillägna sig inom de naturvetenskapliga ämnena menar vi att dessa måste utgå från de vardagliga begrepp som eleven redan har, för att kunna gå vidare till de vetenskapliga begreppen . Vi kunde också utifrån Wickman (2009) konstatera att det genom ämnesdidaktiken skapas lärare som är kompetenta och självklara auktoriteter som inte är utbytbara. Detta nämnde också Dimenäs på föreläsningen.

För att eleven ska kunna vidga sin kuskap kom vi i vår diskussion fram till att eleven måste ha en förförståelse samt att läraren måste hjälpa eleven att skapa relation mellan förförståelsen och den nya kunskapen. Vad vi mer tog upp på vårt seminarie utifrån Wickman (2009) och Dimenäs föreläsning var skillnaden mellan allmändidaktik och ämnesdidaktik samt vad som ingår i ämnesdidaktiken. Vi förstod utifrån Dimenäs att den naturvetenskapligadidaktiken måste ta avstamp i frågor om fenomen från eleverna och läraren för att kunna gå vidare till att vara av mer experimentell art.