Kapillärkraft sker i olika föremål som har materia.
Materia kännetecknas av allt som finns i vår omgivning som har en massa. Materia kan vägas på ett eller annat sätt. Ljud är exempel på ett fenomen som inte har en massa och är därför inte materia.
Materia är uppbyggt av atomer och finns i formerna fast fas, vätskefas och gasfas. När materian är i fast fas så ligger atomerna eller molekylerna nästan helt stilla. Exempel på material i fast form är plast och sten.När materian är i vätskefas så flyger atomerna eller molekylerna runt lite hur som helst. Det finns ändå en svag kraft som håller molekylerna samman så att de inte flyger ifrån varandra helt. Exempel på materia i vätskeform är vatten och matolja. När materian är i gasfas så håller molekylerna eller atomerna knappt ihop alls. De är fria att flyga runt hur de vill. I exempelvis luften så är molekylerna fria att flyga åt vilket håll som helst.
www.me.se/materia
www.naturvetenskap.org
onsdag 4 maj 2011
Sökord: fossil och klappersten
Fossil
Fossil är spår eller rester av djur och växter. Det är ofta hårda delar som bevaras av djur som skal, ben och tänder. Hos växter är det oftast sporer, frön blad och stammar som bevaras.
Hur bildas fossil?
När berg nöts ner eller när en vulkan får utbrott så bildas sediment. Sediment kan bland annat vara lera, sand, vulkanaska eller torv. Sediment förflyttas ofta med vatten och lagras på botten av sjöar, havsbotten, våtmarker m.m. I sedimentet hamnar sedan döda växter eller djur eller delar av växter och djur som sedan blir begravt av mer sediment. Sedimentlagringarna kan bli flera kilometer tjocka. När de undre delarna utsätts för högre tryck och temperatur så kan de bli förstenade och omvandlas då bland annat till lerstenar, kalkstenar, lerskiffrar med mera och fossil kan bildas.Miljön påverkar hur lång tid det tar för fossil att bildas. Vid till exempel varma källor så kan fossil bildas på bara några år men om däremot sedimeringen sker i en mindre lämplig miljö så kan det ta väldigt lång tid. ´
Med hjälp av fossiler kan vi förstå hur livet sett ut på olika platser och hur det har utvecklats under jordens historia. Vi kan även förstå jordens klimathistoria bättre med hjälp av fossil.
Information hämtad från: http://www.nrm.se/sv/meny/faktaomnaturen/fossil.321.html Här finns det mycket mer att läsa om fossil om man är intresserad.
Klappersten
Den information som finns att hitta om klappersten är ganska kort förklarad.
Klappersten är stenar som slipas och rundas mot varandra vid sjö och havsstränder. Klappersten är vanligt i Sverige på öst och västkusten och på Öland. Klappersten ligger ofta samlat och kan bilda stora fält.
Information hämtad från: http://www.ne.se/klappersten
tisdag 26 april 2011
Rullstensås
En rullstensås är en lång rygg av avrundade stenar, grus och sand. Längden kan vara från något hundratal meter till mer än 500 km och höjden från några få meter till mer än 100 m.
Rullstensåsarna uppstod vid istidens slut då inlandsisen smälte och bildade stora mängder vatten vilket forsade fram på, i och under isen. Dessa jättelika isälvar följde ofta dalgångarna i berggrunden. Det strömmande vattnet i isälvarna tog med sig stora mängder löst material, stenar, grus, sand m.m. när det forsade fram under isen. När vattnet närmade sig iskanten minskade strömhastigheten och vattnets transportförmåga och materialet började sjunka mot botten.Först sjönk de större stenarna och blocken medan det finare gruset följde med vattnet längre från tunnelöppningen. Detta gör att rullstenåsarna har grova stenar djupt ner och fint grus högre upp i åsen. De djupare delarna fungerar även som goda grundvattenmagasin. Under färden då block och stenar forsade fram i isälvarna nöttes de av strömmarna och rundades till rullstenar, därav namnet rullstensås. Om tunneln mynnade ovanför vattenytan eller på land blev rullstensåsarna toppigare. Detta för att det översta gruslagret rasade ned utför kanterna. Sådana rullstensåsar kallar vi getryggar eller getryggsåsar.
http://www.ne.se/
http://connywww.tg.lth.se/Sv.jordarterdokument/Genetiskindelningdokument/IslvsavlagringarDokumnet/rullstenss.html
Tappning–Baltiska issjön
För ca. 12 000 år sedan täckte isen fortfarande stora delar av Skandinavien. Från isen kom det stora mängder smältvatten, men det kunde inte rinna ut i havet eftersom det hindrades av både is och land. Istället samlades det i vad som kallas den Baltiska issjön vilken också blev det första förstadiet till det som är Östersjön idag. Den Baltiska issjön växte fram under nästan tretusen år och hade sitt utlopp via ett jättelikt vattenfall i Öresund. Strandlinjen till denna stora sötvattensjö gick mycket högre upp på land än vad den gör idag. Vågorna i den Baltiska issjön kastade upp sand, lera och sten på strandkanten. Sanden och leran spolades så småningom bort, men stenarna blev kvar. Dessa av havet uppbyggda vallar kallas för strandvallar.
Inlandsisen fortsatte att smälta, och när iskanten hade dragit sig tillbaka så långt som till trakterna av berget Billingen i Västergötland, fick sjön en förbindelse med Atlanten, vilket gjorde att vattennivån på ett par år sjönk med 25 meter. Därmed blev stora områden torrlagda. Det blev bland annat en sammanhängande landmassa från södra Sverige över Danmark ända ner till England och Tyskland. Klimatet blev varmare och isen fortsatte att smälta. När isen nu försvann började landet höja sig. Följden blev att sundet genom Mellansverige sakta blev grundare. Sydligaste Sverige smälte fram för drygt 13 000 år sedan.
http://www.ne.se/
http://www.havet.nu/dokument/HU20031issjon.pdf
En rullstensås är en lång rygg av avrundade stenar, grus och sand. Längden kan vara från något hundratal meter till mer än 500 km och höjden från några få meter till mer än 100 m.
Rullstensåsarna uppstod vid istidens slut då inlandsisen smälte och bildade stora mängder vatten vilket forsade fram på, i och under isen. Dessa jättelika isälvar följde ofta dalgångarna i berggrunden. Det strömmande vattnet i isälvarna tog med sig stora mängder löst material, stenar, grus, sand m.m. när det forsade fram under isen. När vattnet närmade sig iskanten minskade strömhastigheten och vattnets transportförmåga och materialet började sjunka mot botten.Först sjönk de större stenarna och blocken medan det finare gruset följde med vattnet längre från tunnelöppningen. Detta gör att rullstenåsarna har grova stenar djupt ner och fint grus högre upp i åsen. De djupare delarna fungerar även som goda grundvattenmagasin. Under färden då block och stenar forsade fram i isälvarna nöttes de av strömmarna och rundades till rullstenar, därav namnet rullstensås. Om tunneln mynnade ovanför vattenytan eller på land blev rullstensåsarna toppigare. Detta för att det översta gruslagret rasade ned utför kanterna. Sådana rullstensåsar kallar vi getryggar eller getryggsåsar.
http://www.ne.se/
http://connywww.tg.lth.se/Sv.jordarterdokument/Genetiskindelningdokument/IslvsavlagringarDokumnet/rullstenss.html
Tappning–Baltiska issjön
För ca. 12 000 år sedan täckte isen fortfarande stora delar av Skandinavien. Från isen kom det stora mängder smältvatten, men det kunde inte rinna ut i havet eftersom det hindrades av både is och land. Istället samlades det i vad som kallas den Baltiska issjön vilken också blev det första förstadiet till det som är Östersjön idag. Den Baltiska issjön växte fram under nästan tretusen år och hade sitt utlopp via ett jättelikt vattenfall i Öresund. Strandlinjen till denna stora sötvattensjö gick mycket högre upp på land än vad den gör idag. Vågorna i den Baltiska issjön kastade upp sand, lera och sten på strandkanten. Sanden och leran spolades så småningom bort, men stenarna blev kvar. Dessa av havet uppbyggda vallar kallas för strandvallar.
Inlandsisen fortsatte att smälta, och när iskanten hade dragit sig tillbaka så långt som till trakterna av berget Billingen i Västergötland, fick sjön en förbindelse med Atlanten, vilket gjorde att vattennivån på ett par år sjönk med 25 meter. Därmed blev stora områden torrlagda. Det blev bland annat en sammanhängande landmassa från södra Sverige över Danmark ända ner till England och Tyskland. Klimatet blev varmare och isen fortsatte att smälta. När isen nu försvann började landet höja sig. Följden blev att sundet genom Mellansverige sakta blev grundare. Sydligaste Sverige smälte fram för drygt 13 000 år sedan.
http://www.ne.se/
http://www.havet.nu/dokument/HU20031issjon.pdf
onsdag 20 april 2011
Teknik
Teknik handlar i stor utsträckning om problemlösning och kan användas i syfte att förenkla sin vardag. Ginner och Mattsson (2009)
Vanliga blodprov tas kapillärt genom att man sticker hål på huden (ofta ett finger) och sedan suger upp några droppar blod.
Reservoarpenna är en bläckpenna där bläcket förvaras inne i pennkroppen och kommer ut till ritstiftet i ena ändan av pennan genom en kombination av gravitation och kapillärkraft.
Handdukar av linne har hög vattenuppsugningsförmåga detta beroende på att materialet är uppbyggt av växtfibrer som ligger nära intill varandra därmed uppstår en hög kapillaritet. Hewitts (2002)
Teknik handlar i stor utsträckning om problemlösning och kan användas i syfte att förenkla sin vardag. Ginner och Mattsson (2009)
Vanliga blodprov tas kapillärt genom att man sticker hål på huden (ofta ett finger) och sedan suger upp några droppar blod.
Reservoarpenna är en bläckpenna där bläcket förvaras inne i pennkroppen och kommer ut till ritstiftet i ena ändan av pennan genom en kombination av gravitation och kapillärkraft.
Handdukar av linne har hög vattenuppsugningsförmåga detta beroende på att materialet är uppbyggt av växtfibrer som ligger nära intill varandra därmed uppstår en hög kapillaritet. Hewitts (2002)
tisdag 19 april 2011
Sökord: Kalkälskande växter, Biotop
Här kommer en sammanfattning.
En biotop beskrivs av nationalencyklopedin som en hemvist eller en boendemiljö i vilket ett visst växt- eller djursamhälle hör hemma. Biotopens egenskaper bestämmer vilket samälle som ska finnas där. Biotopens karaktär påverkas av biotiska faktorer som ex. levande organismer. I viltvården talar man om biotopvård då åtgärder görs för att uppfylla de olika arternas behov för att trivas och föröka sig. Detta innebär bl.a. bra tillgång till vatten, föda och skydd. Biotopskydd finns för mindre naturtyper som stenmurar och våtmarker i jordbruksmark. Biotopskydd i skogsmark kräver formellt beslut medans biotoper i jordbruksmark har ett generellt skydd.
På sidan www.marbipp.se kan man läsa om principer för biotoper,känslighetsanalyser och tolerans för biotoper.
Floran på Billingen består till stor del av kalkgynnade arter. Orkidéer är exempel på en växt som kräver kalkrik jord vilket det finns i rikkärr med högt pH-värde. Detta återfinns i landskapet kring Berg. Rikkärr finns på och nedanför kalksten där en stor mängd naturliga källor rinner. Exempel på träd som gynnas av kalkrik jord är ask, alm, lönn och ek och dessa finns på Billingen. Detta ädelskogsområde, vid t.ex. Silverfallet-Karlsfors, tillhör ett av det svenska fastlandets förnämsta.
Rosor är exempel på en kalkälskande växt. På sidan www.funboplantskolan.se finns en lista på andra kalkälskande växter som vi kanske har i våra trädgårdar eller balkonger.
http://www.ne.se/biotop
André, C. (2007).Kunskap för jakt- Vägen till jägarexamen.Bilda förlag. Elanders Falköping
Skövde naturguide utgiven av Skövde Kommun
En biotop beskrivs av nationalencyklopedin som en hemvist eller en boendemiljö i vilket ett visst växt- eller djursamhälle hör hemma. Biotopens egenskaper bestämmer vilket samälle som ska finnas där. Biotopens karaktär påverkas av biotiska faktorer som ex. levande organismer. I viltvården talar man om biotopvård då åtgärder görs för att uppfylla de olika arternas behov för att trivas och föröka sig. Detta innebär bl.a. bra tillgång till vatten, föda och skydd. Biotopskydd finns för mindre naturtyper som stenmurar och våtmarker i jordbruksmark. Biotopskydd i skogsmark kräver formellt beslut medans biotoper i jordbruksmark har ett generellt skydd.
På sidan www.marbipp.se kan man läsa om principer för biotoper,känslighetsanalyser och tolerans för biotoper.
Floran på Billingen består till stor del av kalkgynnade arter. Orkidéer är exempel på en växt som kräver kalkrik jord vilket det finns i rikkärr med högt pH-värde. Detta återfinns i landskapet kring Berg. Rikkärr finns på och nedanför kalksten där en stor mängd naturliga källor rinner. Exempel på träd som gynnas av kalkrik jord är ask, alm, lönn och ek och dessa finns på Billingen. Detta ädelskogsområde, vid t.ex. Silverfallet-Karlsfors, tillhör ett av det svenska fastlandets förnämsta.
Rosor är exempel på en kalkälskande växt. På sidan www.funboplantskolan.se finns en lista på andra kalkälskande växter som vi kanske har i våra trädgårdar eller balkonger.
http://www.ne.se/biotop
André, C. (2007).Kunskap för jakt- Vägen till jägarexamen.Bilda förlag. Elanders Falköping
Skövde naturguide utgiven av Skövde Kommun
torsdag 7 april 2011
Inspiration från VFU
På min VFU-plats så har det nu ett måne och lufttema. Under temat så kommer elverna att få rita, skriva och göra experiment om ämnet. Elevernas mål för temat är: -kunna utföra enkla systematiska observationer och experiment samt jämföra sina förutsägelser med resultatet. -ha insikt i hur jorden och månen rör sig i förhållande till varandra. -kunna samtala om och göra personliga reflektioner kring livsfrågor. Temat började med att eleverna fick säga egna frågor som de ville få svar på under temats gång, Alla frågor skrevs upp och sattes upp på väggen i klassrummet. Några av alla de frågor som kom upp var: Hur rör sig månen? Hur blev luften till? Hur blir månen hel/halv? Hur kan månen lysa? Genom att börja temat med att fråga eleverna vad de själva vill få reda på så väcks deras intresse för temat och de blir mer spännande att arbeta med temat. De får även en större förståelse om vad temat egentligen kommer att handla om. Jag anser därför att det är bra att börja ett tema på detta sätt. Ingen fråga som var relaterad till temat plockades bort även om det inte finns något svar på frågan, vilket eleverna får lära sig under temats gång. Ett Syfte med temat är också att eleverna ska få möjlighet till att reflektera över livsfrågor och samtala med det. Hur gör dem på era VFU platser när dem arbetar med NV, har de börjat en lektion eller tema på liknande sätt? /Linda
torsdag 31 mars 2011
Energi
Jag ska söka energin i kapillärkraften. Jörgen Dimenäs (18/1) berättade att energi är något som kan förflytta saker, något som ger kraft åt saker, något som ger rörelse, något som kan deformera saker eller något som kan utföra ett arbete. Så detta är vad jag ska söka efter.
Först började jag med att titta på fotosyntesen vilken vi i gruppen anade hade med energin att göra. Detta visade sig vara fel då vattnet i fotosyntesen inte är energin utan solljuset. Koldioxid + vatten + energi – > syrgas + druvsocker
6CO2 + 6H2O + energi (solljus) – > 6O2 + C6H12O6 (Human Academy).
Jag gick vidare och sökte efter energin i kapillärkraften.
Skogssverige skriver att vattenstigningen i träd är ett massflöde. Detta drivs av ett mycket starkt sug som skapas av en mycket stark kapillärkraft. Denna kapillärkraft verkar lokalt i bladen. Vattnets fria energi är nästan alltid mycket lägre i luften än i bladen. På grund av detta finns det oftast en mycket stark drivkraft för vattenavdunstning från bladen. Vattnet i bladen avdunstar från cellväggarna i bladets inre. Cellväggarna innehåller små kapillärer som sitter i anslutning till grövre rör. Detta är ett system för långväga transport genom massflöde. När de små cellväggskapillärerna förlorar vatten på grund av avdunstningen, strävar den mycket starka kapillärkraften att återfylla dem och vattnet sugs dit. Detta sug fortplantas till de grövre rören där suget sätter i gång ett massflöde då det strömmar vatten från marken upp i trädet.
Jag menar att denna förflyttning av vattnet, från jorden upp i träden via kapillärerna betyder att kapillärkraften är energin i förflyttningen av vattnet och dessutom för trädets vidare överlevnad. Dessutom skapas en rörelse av vattnet då det sugs uppåt. Jag vill även hävda att kapillärkraften utför ett arbete i träden. I och med vattenstigningen i kapillärerna förvissar sig trädet om dess överlevnad. Istället för vad en av de elever vi intervjuade gav uttryck för. Eleven menade att det var små maskar i jorden som hade vatten på sig som färdades upp i trädet. Vi har även med eleverna provat olika material att se kapillärkraften med, däribland använde vi en disktrasa. Med denna kan man torka upp spillt vatten genom att disktrasan med sina kapillärer suger upp vattnet. Detta leder till att kapillärerna (disktrasan) utför ett arbete, att torka upp vatten.
På Human Academy skriver de att orsaken till att vattnet färdas upp i träden beror på två saker. Dels att vattnet förflyttar sig genom tunna ledningar i trädet, kapillärer. Samt att vattenmolekylerna är polära. Detta innebär att varje vattenmolekyl har en positiv sida och en negativt laddad sida. Kapillärerna i trädet drar i endera den positivt laddade delen av vattenmolekylen eller den negativt laddade. Detta menar jag också bidrar till den rörelse av vatten som Jörgen Dimenäs (18/1) talade om.
Referenser
http://www.skogssverige.se/fragaom/detail.cfm?Id=10468&listnew=1
[Hämtad 20110331]
http://www.human-academy.com/vetenskaper/naturvetenskap/Fotosyntesen.asp
[Hämtad 20110331]
/Jessica
Först började jag med att titta på fotosyntesen vilken vi i gruppen anade hade med energin att göra. Detta visade sig vara fel då vattnet i fotosyntesen inte är energin utan solljuset. Koldioxid + vatten + energi – > syrgas + druvsocker
6CO2 + 6H2O + energi (solljus) – > 6O2 + C6H12O6 (Human Academy).
Jag gick vidare och sökte efter energin i kapillärkraften.
Skogssverige skriver att vattenstigningen i träd är ett massflöde. Detta drivs av ett mycket starkt sug som skapas av en mycket stark kapillärkraft. Denna kapillärkraft verkar lokalt i bladen. Vattnets fria energi är nästan alltid mycket lägre i luften än i bladen. På grund av detta finns det oftast en mycket stark drivkraft för vattenavdunstning från bladen. Vattnet i bladen avdunstar från cellväggarna i bladets inre. Cellväggarna innehåller små kapillärer som sitter i anslutning till grövre rör. Detta är ett system för långväga transport genom massflöde. När de små cellväggskapillärerna förlorar vatten på grund av avdunstningen, strävar den mycket starka kapillärkraften att återfylla dem och vattnet sugs dit. Detta sug fortplantas till de grövre rören där suget sätter i gång ett massflöde då det strömmar vatten från marken upp i trädet.
Jag menar att denna förflyttning av vattnet, från jorden upp i träden via kapillärerna betyder att kapillärkraften är energin i förflyttningen av vattnet och dessutom för trädets vidare överlevnad. Dessutom skapas en rörelse av vattnet då det sugs uppåt. Jag vill även hävda att kapillärkraften utför ett arbete i träden. I och med vattenstigningen i kapillärerna förvissar sig trädet om dess överlevnad. Istället för vad en av de elever vi intervjuade gav uttryck för. Eleven menade att det var små maskar i jorden som hade vatten på sig som färdades upp i trädet. Vi har även med eleverna provat olika material att se kapillärkraften med, däribland använde vi en disktrasa. Med denna kan man torka upp spillt vatten genom att disktrasan med sina kapillärer suger upp vattnet. Detta leder till att kapillärerna (disktrasan) utför ett arbete, att torka upp vatten.
På Human Academy skriver de att orsaken till att vattnet färdas upp i träden beror på två saker. Dels att vattnet förflyttar sig genom tunna ledningar i trädet, kapillärer. Samt att vattenmolekylerna är polära. Detta innebär att varje vattenmolekyl har en positiv sida och en negativt laddad sida. Kapillärerna i trädet drar i endera den positivt laddade delen av vattenmolekylen eller den negativt laddade. Detta menar jag också bidrar till den rörelse av vatten som Jörgen Dimenäs (18/1) talade om.
Referenser
http://www.skogssverige.se/fragaom/detail.cfm?Id=10468&listnew=1
[Hämtad 20110331]
http://www.human-academy.com/vetenskaper/naturvetenskap/Fotosyntesen.asp
[Hämtad 20110331]
/Jessica
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)