Rullstensås

En rullstensås är en lång rygg av avrundade stenar, grus och sand. Längden kan vara från något hundratal meter till mer än 500 km och höjden från några få meter till mer än 100 m.
Rullstensåsarna uppstod vid istidens slut då inlandsisen smälte och bildade stora mängder vatten vilket forsade fram på, i och under isen. Dessa jättelika isälvar följde ofta dalgångarna i berggrunden. Det strömmande vattnet i isälvarna tog med sig stora mängder löst material, stenar, grus, sand m.m. när det forsade fram under isen. När vattnet närmade sig iskanten minskade strömhastigheten och vattnets transportförmåga och materialet började sjunka mot botten.Först sjönk de större stenarna och blocken medan det finare gruset följde med vattnet längre från tunnelöppningen. Detta gör att rullstenåsarna har grova stenar djupt ner och fint grus högre upp i åsen. De djupare delarna fungerar även som goda grundvattenmagasin. Under färden då block och stenar forsade fram i isälvarna nöttes de av strömmarna och rundades till rullstenar, därav namnet rullstensås. Om tunneln mynnade ovanför vattenytan eller på land blev rullstensåsarna toppigare. Detta för att det översta gruslagret rasade ned utför kanterna. Sådana rullstensåsar kallar vi getryggar eller getryggsåsar.

http://www.ne.se/

http://connywww.tg.lth.se/Sv.jordarterdokument/Genetiskindelningdokument/IslvsavlagringarDokumnet/rullstenss.html



Tappning–Baltiska issjön

För ca. 12 000 år sedan täckte isen fortfarande stora delar av Skandinavien. Från isen kom det stora mängder smältvatten, men det kunde inte rinna ut i havet eftersom det hindrades av både is och land. Istället samlades det i vad som kallas den Baltiska issjön vilken också blev det första förstadiet till det som är Östersjön idag. Den Baltiska issjön växte fram under nästan tretusen år och hade sitt utlopp via ett jättelikt vattenfall i Öresund. Strandlinjen till denna stora sötvattensjö gick mycket högre upp på land än vad den gör idag. Vågorna i den Baltiska issjön kastade upp sand, lera och sten på strandkanten. Sanden och leran spolades så småningom bort, men stenarna blev kvar. Dessa av havet uppbyggda vallar kallas för strandvallar.
Inlandsisen fortsatte att smälta, och när iskanten hade dragit sig tillbaka så långt som till trakterna av berget Billingen i Västergötland, fick sjön en förbindelse med Atlanten, vilket gjorde att vattennivån på ett par år sjönk med 25 meter. Därmed blev stora områden torrlagda. Det blev bland annat en sammanhängande landmassa från södra Sverige över Danmark ända ner till England och Tyskland. Klimatet blev varmare och isen fortsatte att smälta. När isen nu försvann började landet höja sig. Följden blev att sundet genom Mellansverige sakta blev grundare. Sydligaste Sverige smälte fram för drygt 13 000 år sedan.


http://www.ne.se/

http://www.havet.nu/dokument/HU20031issjon.pdf

Teknik

Teknik handlar i stor utsträckning om problemlösning och kan användas i syfte att förenkla sin vardag. Ginner och Mattsson (2009)
Vanliga blodprov tas kapillärt genom att man sticker hål på huden (ofta ett finger) och sedan suger upp några droppar blod.
Reservoarpenna är en bläckpenna där bläcket förvaras inne i pennkroppen och kommer ut till ritstiftet i ena ändan av pennan genom en kombination av gravitation och kapillärkraft.
Handdukar av linne har hög vattenuppsugningsförmåga detta beroende på att materialet är uppbyggt av växtfibrer som ligger nära intill varandra därmed uppstår en hög kapillaritet. Hewitts (2002)

Sökord: Kalkälskande växter, Biotop

Här kommer en sammanfattning.

En biotop beskrivs av nationalencyklopedin som en hemvist eller en boendemiljö i vilket ett visst växt- eller djursamhälle hör hemma. Biotopens egenskaper bestämmer vilket samälle som ska finnas där. Biotopens karaktär påverkas av biotiska faktorer som ex. levande organismer. I viltvården talar man om biotopvård då åtgärder görs för att uppfylla de olika arternas behov för att trivas och föröka sig. Detta innebär bl.a. bra tillgång till vatten, föda och skydd. Biotopskydd finns för mindre naturtyper som stenmurar och våtmarker i jordbruksmark. Biotopskydd i skogsmark kräver formellt beslut medans biotoper i jordbruksmark har ett generellt skydd.

På sidan www.marbipp.se kan man läsa om principer för biotoper,känslighetsanalyser och tolerans för biotoper.

Floran på Billingen består till stor del av kalkgynnade arter. Orkidéer är exempel på en växt som kräver kalkrik jord vilket det finns i rikkärr med högt pH-värde. Detta återfinns i landskapet kring Berg. Rikkärr finns på och nedanför kalksten där en stor mängd naturliga källor rinner. Exempel på träd som gynnas av kalkrik jord är ask, alm, lönn och ek och dessa finns på Billingen. Detta ädelskogsområde, vid t.ex. Silverfallet-Karlsfors, tillhör ett av det svenska fastlandets förnämsta.
Rosor är exempel på en kalkälskande växt. På sidan www.funboplantskolan.se finns en lista på andra kalkälskande växter som vi kanske har i våra trädgårdar eller balkonger.

http://www.ne.se/biotop
André, C. (2007).Kunskap för jakt- Vägen till jägarexamen.Bilda förlag. Elanders Falköping
Skövde naturguide utgiven av Skövde Kommun

Inspiration från VFU

På min VFU-plats så har det nu ett måne och lufttema. Under temat så kommer elverna att få rita, skriva och göra experiment om ämnet. Elevernas mål för temat är: -kunna utföra enkla systematiska observationer och experiment samt jämföra sina förutsägelser med resultatet. -ha insikt i hur jorden och månen rör sig i förhållande till varandra. -kunna samtala om och göra personliga reflektioner kring livsfrågor. Temat började med att eleverna fick säga egna frågor som de ville få svar på under temats gång, Alla frågor skrevs upp och sattes upp på väggen i klassrummet. Några av alla de frågor som kom upp var: Hur rör sig månen? Hur blev luften till? Hur blir månen hel/halv? Hur kan månen lysa? Genom att börja temat med att fråga eleverna vad de själva vill få reda på så väcks deras intresse för temat och de blir mer spännande att arbeta med temat. De får även en större förståelse om vad temat egentligen kommer att handla om. Jag anser därför att det är bra att börja ett tema på detta sätt. Ingen fråga som var relaterad till temat plockades bort även om det inte finns något svar på frågan, vilket eleverna får lära sig under temats gång. Ett Syfte med temat är också att eleverna ska få möjlighet till att reflektera över livsfrågor och samtala med det. Hur gör dem på era VFU platser när dem arbetar med NV, har de börjat en lektion eller tema på liknande sätt? /Linda