Energi

Jag ska söka energin i kapillärkraften. Jörgen Dimenäs (18/1) berättade att energi är något som kan förflytta saker, något som ger kraft åt saker, något som ger rörelse, något som kan deformera saker eller något som kan utföra ett arbete. Så detta är vad jag ska söka efter.

Först började jag med att titta på fotosyntesen vilken vi i gruppen anade hade med energin att göra. Detta visade sig vara fel då vattnet i fotosyntesen inte är energin utan solljuset. Koldioxid + vatten + energi – > syrgas + druvsocker
6CO2 + 6H2O + energi (solljus) – > 6O2 + C6H12O6 (Human Academy).

Jag gick vidare och sökte efter energin i kapillärkraften.

Skogssverige skriver att vattenstigningen i träd är ett massflöde. Detta drivs av ett mycket starkt sug som skapas av en mycket stark kapillärkraft. Denna kapillärkraft verkar lokalt i bladen. Vattnets fria energi är nästan alltid mycket lägre i luften än i bladen. På grund av detta finns det oftast en mycket stark drivkraft för vattenavdunstning från bladen. Vattnet i bladen avdunstar från cellväggarna i bladets inre. Cellväggarna innehåller små kapillärer som sitter i anslutning till grövre rör. Detta är ett system för långväga transport genom massflöde. När de små cellväggskapillärerna förlorar vatten på grund av avdunstningen, strävar den mycket starka kapillärkraften att återfylla dem och vattnet sugs dit. Detta sug fortplantas till de grövre rören där suget sätter i gång ett massflöde då det strömmar vatten från marken upp i trädet.

Jag menar att denna förflyttning av vattnet, från jorden upp i träden via kapillärerna betyder att kapillärkraften är energin i förflyttningen av vattnet och dessutom för trädets vidare överlevnad. Dessutom skapas en rörelse av vattnet då det sugs uppåt. Jag vill även hävda att kapillärkraften utför ett arbete i träden. I och med vattenstigningen i kapillärerna förvissar sig trädet om dess överlevnad. Istället för vad en av de elever vi intervjuade gav uttryck för. Eleven menade att det var små maskar i jorden som hade vatten på sig som färdades upp i trädet. Vi har även med eleverna provat olika material att se kapillärkraften med, däribland använde vi en disktrasa. Med denna kan man torka upp spillt vatten genom att disktrasan med sina kapillärer suger upp vattnet. Detta leder till att kapillärerna (disktrasan) utför ett arbete, att torka upp vatten.

På Human Academy skriver de att orsaken till att vattnet färdas upp i träden beror på två saker. Dels att vattnet förflyttar sig genom tunna ledningar i trädet, kapillärer. Samt att vattenmolekylerna är polära. Detta innebär att varje vattenmolekyl har en positiv sida och en negativt laddad sida. Kapillärerna i trädet drar i endera den positivt laddade delen av vattenmolekylen eller den negativt laddade. Detta menar jag också bidrar till den rörelse av vatten som Jörgen Dimenäs (18/1) talade om.

Referenser
http://www.skogssverige.se/fragaom/detail.cfm?Id=10468&listnew=1
[Hämtad 20110331]
http://www.human-academy.com/vetenskaper/naturvetenskap/Fotosyntesen.asp
[Hämtad 20110331]

/Jessica

Seminarium Etik
På detta seminarium diskuterade vi i basgrupp 1 etiska perspektiv i no-undervisning. Det första vi diskuterade var vilka olika förutsättningar skolor kan ha. När vi jämförde till exempel skolor på landet och skolor i stan kom vi fram till att elever på landet har en större närhet till naturen medans elever i stan har svårare att komma nära skog och natur. Vi diskuterade vidare om hur detta kan påverka elevernas lärande och förståelse för naturvetenskap. Vi samtalade även om allemansrätten och tog upp frågorna så som vad allemansrätten skulle innebära och tillåta. Vi diskuterade ytterligare frågor till exempel om det är rätt att bryta grenar från träd och om detta skulle vara okej då man har gått vilse och hamnat i nöd. Vi samtalade även om valet och värderingar av lektionsinnehåll och kom fram till att läroplanens mål och de egna tolkningarna av läroplanen styr lektionsinnehållet. Skolmaten togs också upp som ett etiskt dilemma. Vi undrade om det är okej att köpa mat som har fraktats långa vägar istället för att köpa närproducerat. Nuförtiden då det verkar vara det viktigaste att få ut så mycket som möjligt (till exempel ur en produkt eller arbetskraft) med så få resurser ansträngning som möjligt uppstår etiska dilemman. Ett exempel är genmodifierad mat som är lättare att odla dock kan det finnas skillnader i smak och kvalitet. Frågan som uppstår är hur genmodifierad mat kommer att påverka naturens framtid. Våra samtal rörde även huruvida det är okej att jaga djur. Vi diskuterade också den globala uppvärmingen och frågan hur den industriella utvecklingen kommer att påverka naturen. En större industri skulle innebära mer utsläpp av skadliga gaser och bidra till den globala uppvärmingen medans en större industri skulle stödja människornas driv att konsumera olika sorters produkter. En aktuell fråga som vi även behandlade var om kärnkraft är nödvändigt för att kunna försörja Sverige med elextricitet eller om det skulle finnas nyttigare alternativ. Vi pratade även om hur viktigt det är att vara rädd om våran miljö och se till att inte giftiga substanser så som diesel, bensin och färg hamnar i naturen. Speciellt diskuterade vi faran med att giftiga substanser (till exempel diesel) snabbt sugs upp av träd och växter (genom kapillärkraften) som medför stora skador i naturen.
I helhet upplevde vi diskussionen som ämnes överskridande då den etiska aspekten finns i alla ämnen.

Handledning

I vår senaste handledning med Jörgen fick vi mer kunskap kring de fyra begreppen i vårat fenomen. Liv i kapillärkraften kan man tydligt se i hur växterna tar upp vattnet och kapillärkraften är livsviktig för växtens levnad. Vi har även kapillärer i vårat blodsystem. De minsta blodkärlen heter kapillärer och dess väggar är så tunna och består av ett enda cellager vilket gör att de kan släppa igenom vätska, näringsämnen och avfallsprodukter till och från vävnaderna. Kapillärernas uppgift är att ge näring och syre till cellerna.

Det finns självvattnade krukor. Hur fungerar det? De har en reservoar av vatten i botten av krukan där kapillärkraften i jorden kan suga vattnet uppåt. På detta sätt blir fuktigheten jämnare och man behöver inte vattna lika ofta. I svenska parker används även kapillär bevattning. Läs gärna mer om hur vattenreservoarer och kapillärkraften kan användas vid odlingar i afrika. De använder tegelstensbitar inlindade i tidningspapper som grund vid odling.

www.afrogarden.com/3codlingsbaddmedbottenavplast.html Här finns även bra och tydliga bilder som synliggör kapillärkraften.

Ingrid

www.1177.se/Tema/Kroppen/Cirkulation-och-andning/Hjarta-och-blodomlopp/

Planering av lektion och bedömning

Igår satt vi och planerade vår lektion i kapillärkraft. Det var lättare sagt än gjort. Vi fastnade vid hur vi ska formulera en fråga som eleverna kan resonera kring. Vi har mailat Jörgen om några funderingar vi har och väntar nu på svar.

Vi diskuterade hur vi ska bedöma elevernas lärande och vi hade samma erfarenheter från vfu att det är sällan man redogör för eleverna vad det är de ska lära sig eller vad de har lärt sig. Vi tycker det är viktigt att göra dem medvetna om detta. Visa på vad de kunde innan och vad de kan nu. Som en slags portfolio.

Min uppfattning är att det eleverna presterar, skriver, ritar i skolan, sätts in i en pärm som sällan tittas i. Jag tycker det är viktigt att eleverna ofta ska få syn på vad de har lärt sig för att stärka deras självförtroende och öka motivationen. Detta är något som jag upplever flera elever saknar. Enligt Lgr 11 ska läraren fortlöpande informera elever och hem om studieresultat och utvecklingsbehov. Vad menas med det? Hur ofta är fortlöpande? Här är min uppfattning att det görs vid utvecklingssamtalen och om man hinner, när någon förälder hämtar sitt barn. Men eleverna träffar vi varje dag. Det borde finnas många tillfällen att tillsammans kort titta på vad de har lärt sig. Detta är också något som Black Williams (1998, Föreläsning1/3) anser ska vara centralt med tanke på formativ bedömning. Han menar att det är viktigt att eleverna får en återkoppling på sitt arbete för att kvalitéer ska utvecklas. Det framkommer dock inte hur ofta detta ska ske.

Föreläsning av Johan Wernvik 20110301 Bedömning

Ingrid

Våra mål är klara.

Under dagens handledning tog vi i gruppen upp frågan om hur vi kunde koppla målen i de naturorienteradeämnena till just kapillärkraften. Detta har vi haft problem med för det är ett relativt specifikt fenomen. Vi hade tänkt oss att använda följande mål.

-Materials egenskaper och hur material och föremål kan sorteras efter egenskaperna
utseende, magnetism, ledningsförmåga och om de fl yter eller sjunker i vatten.

-Enkla naturvetenskapliga undersökningar.

-Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra
uttrycksformer.

Dessa mål kunde även Krister se kunde kopplas till kapillärkraften.

Krister ifrågasatte hur vi skulle kunna påvisa och undervisa om kapillärkraften för eleverna i årskurs ett, i och med att kapillärkraften är på atomnivå i fysik. Vi i vår grupp förklarade att vi för eleverna har tänkt oss ett mer biologiskt perspektiv och även att eleverna ska få kunskap om hur kapillärkraften skiljer sig i olika material. Detta ansåg även Krister var ett bra förslag.

Grupp 1a

Tankar efter handledning.

Idag hade vi handledning angående fysiken i kapillärkraften. Jag kände att den var givande då jag inte haft kontroll på vad just fysiken innebär i kapillärkraften. Den kunskap jag tar med mig är följande. En förutsättning för att kapillärkraften ska fungera är att det finns en attraktionskraft mellan vattnet och glaset (om det är i ett glasrör man vill påvisa kapillärkraften). Vattenmolekylen är polär, alltså vattenmolekylen innehar en förskjuten laddning, den är olika laddad. Syreatomen är negativt laddad medan väteatomerna är positivt laddade. Denna kraft är förutsättningen för att vattnet ska kunna stiga. I fysiken är alltså kapillärkraften på atom nivå menade Krister. Han ställde oss en fråga om man i och med att tillföra såpa till vatten kan förstöra kapillärkraften. Jag har funderat lite på detta och om jag tänker mig ett biologiskt perspektiv kan ju växterna ta till sig vattnet ändå men hur det fungerar i ett glasrör är något jag får testa.
Jessica

Seminarium kring fenomen
Idag har vi delgivit varandra vad vi fick fram genom våra intervjuer. De frågor vi hade ställt var:
1: Hur tror ni att växter lever?
2: Vad behöver de för att leva?
3: Vart får de vatten ifrån?
4: Frågor utifrån de svar vi fick på 1-3.

De flesta elever förstod att växterna behöver vatten, men de hade olika svar på hur vattnet kommer in i växten. Detta tog vi fasta på och började spåna på en concept cartoon med bilder som utgår från elevernas olika svar. Vi var lite osäkra på hur cocept cartoons ska användas så detta ska vi läsa på om till nästa träff, utifrån Anna-Stinas föreläsning och Elfström, m.fl.

Vi började även fundera på hur vi ska lägga upp lektionen och vilka experiment som blir tydligast att utföra för att kapillärkraften ska bli synlig för eleverna.

Vi kom även fram till två frågor som vi ska skicka till Krister inför nästa handledning.

Ingrid, genom grupp 1a