Jag hittade en bok om marklära, dock från 1973... men det som stod om kapillärkraften känns igen från den information vi tidigare har fått del av vid handledningarna och annan litteratur. Inom markfysiken sammanfattas de olika yttringar av kapilläriteten till gränsytorna, luft, vatten och den knutna ytspänningen. Kapilläriteten i en jordart kan beteckna mängden och rörligheten av det vatten i jordarten, marken, vars bindning och rörelse i huvudsak bestäms eller kan bestämmas av ytspänningskraften. Porerna i jorden kan ses som ett system av kapillärrör. Stighöjden i kraften är högre i finkorniga jordar.

Ingrid

Troedsson, T. & Nykvist, N. (1973). Marklära och markvård. Stockholm: Almqvist & Wiksell

Dagens handledning

De frågor vi hade skickat inför dagens handledning handlade om att reda ut vad som är biologi, kemi, och fysik vårat valda fenomen. Stefan förklarade för oss biologin i kapillärkraften. Det är denna kraft som gör att växter växer och kan bli höga. Trädens höjd beror på k.kraften. Det är jättesmala vattenpelare som följer med hela vägen upp inuti växterna. Transporten sker p. g. a. avdunstningen (smås) som dras dit där det är mindre vatten. Vattenmolekylerna dras mot det som avdunstar.

Vi undrade även hur djupt och brett vi skulle gå i att söka kunskapen kring detta. Det kan bli för stort. men om vi förtod rätt skulle vi hålla oss till det som bara handlade om kapillärkraften och dess användningsområden.

Vi pratade även om kapillärkraften i olika jordmån. Ju mer grovkornig jord desto djupare ligger vatten och näring. Det är mer vatten och näring i finkornig jord, här fungerar kapillärkraften bättre. Jordbrukare använder kapillärkraften som teknik för att ta reda på bästa förutsättningar för sådden. Detta kan ses ur ett historiskt perspektiv för hur man tagit reda på var man ska odla och med vilka tekniker.

Vi fick också reda på att kapillärkraften fungerar bara på vätska i flytande form, ej is, eller gas.

Stefan gav oss tips på var vi skulle söka mer information: I botanikböcker, i böcker om marklära, Skogsmarkens ekologi.

Ingrid Eriksson

kapillärkraft!

kapillärkraften!

Jag har läst på lite om kapillärkraften om upptäckt att den omges och påverkas av många andra fenomen. Vad vi i vår grupp kommer att behöva är att begränsa oss eller också ska vi läsa på om allt som berör vattnet, dess kretslopp, olika former, grundvatten, ytvatten, vattenförsörjning samt olika jordarter och dessas betingelser. Dessutom finns det människor som på olika sätt arbetar med vatten några exempel som Utbildningsradion (2001) tar upp är hydrogeologer som följer vattnets väg från markytan till havet eller limnologer som följer vattnets väg genom insjöar, bäckar och åar. Limnologerna beskriver också sedimentationen alltså hur olika material följer med vattnet och hamnar på sjöbottnarna. Detta tycker jag är viktigt att vi tar upp på vår handledning och frågar om vad av detta vi i vår grupp ska fokusera på. Det var svårt att hitta litteratur på biblioteket som berör endast kapillärkraften utan i böckerna handlar det om vatten överlag.

Kapillärvatten menar Knutsson, Morfeldt (2002) är det vatten som ovanför grundvattenytan upptas och kvarhålls i små hålrum i jorden och i beggrunden. Detta sker genom ytspänning mellan vattnet och luften. Jag tänker att detta är den energi som vi ska hitta i kapillärkraften. Kapillärvattnet fortsätter författarna är till största delen tillgängligt för växterna. Jag menar att detta är livet som vi ska arbeta med. Författarna beskriver kapillärvattenzonen som sträcker sig från grundvattenytan och upp till den högsta nivå som materialet i fråga tillåter för kapillärvattenstigning. I grov sand är kapillärvattenzonen endast några centimeter medan den i finmo är flera meter. Detta beror på genomsläppligheten alltså porstorleken i materialet i fråga. Närmast ovanför grundvattenzonen är vattenhalten nästan densamma som i grundvattenzonen här beskriver författarna att gränsen mellan den omättade- och den mättade-zonen går. Därefter avtar vattenhalten successivt tills den övre kapillära gränsen är nådd. Då är vattenhalten återigen relativt konstant.

Om grundvattenytan ligger högt och om kapilläriteten i materialet är tillräckligt stor kan det vid en längre torrperiod eller vid långvarig tjäle ske en upptranport av vatten till rotzonen. Detta är vanligt i mo eller mjäla jordarter. Den höjd som kapilläriteten kan komma till vid stigning är lägre än den vid dränering.

/Jessica Andersson

Referenser

Knutsson, G & Morfeldt, C-O. (2002). Grundvatten Teori & tillämpning. Stockholm: AB Svensk Byggtjänst.

Utbildningsradion. (2001). Elementa jord berg luft vatten. Kristianstad: Kristianstads Boktryckeri AB.

Kapillärkraft

I boken Conceptual Physics (2002) beskrivs kapillärkraften på sidorna 240-241.

Hewitts förklarar kapillaritet som uppstigandet av en vätska i ett litet smalt rör. Fenomenet kan förklaras genom de två begreppen "adhesion" och "cohesion".

Adhesion beskriver att olika substanser attraheras av/dras till varandra. Olika substanser är -med andra ord- benägna att vilja vara ihop. Kraften (att olika substanser dras till varandra) som uppstår genom detta fenomen kallas adhesionskraft.

Cohesion beskriver att lika substanser attraheras av/dras till varandra. Lika substanser är -med andra ord- benägna att vilja vara ihop. Kraften (att lika substanser dras till varandra) som uppstår genom detta fenomen kan kallas cohesionskraft.

Kapilaritet uppstår/är möjligt genom samverkan av adhesions- och cohesionskraften.

Om man till exempel doppar ett litet rör i vatten så gör adhesion att vattnet och glaset vill förenas så att vattnet dras till glaset (ett litet, tunnt vattenskikt läggs längs glasytan). I detta fall dras vattnets vikt upp längs glasytan genom adhesionskraften. Samtidigt gör cohesionskraften att alla vattenmolekyler som är nära varandra dras till varandra så att tomrummet av röret fylls med vatten.

Exempel på kapillaritet som nämns i boken är bland annat borsten på en pensel och långt hår som drar åt sig vätska. Samma princip gäller för oljelampor, handdukar, sockerbitar och växter som dra åt sig vätska om de kommer i kontakt med en vätska.

/Julia

Kapillärkraft

För att få bättre förståelse om kapillärkraft så har jag sökt informaton om det på internet. Jag hittade inte jätte mycket bra förklarande information om det på internet men jag hittade lite som jag sammanställde och tänkte dela med mig av här.

Kapillärkraft är vattnets kraft att kunna stiga uppåt genom kapillärer. Kapillärkraften ligger bland annat bakom hur växtsafter kan transporteras i en växt, hur fukt kan förflytta sig i jord samt hur en servett kan suga upp vätska från en pöl. Kapillärkraften har med flera olika faktorer att göra.

Den första faktoren har med sammanhållning att göra. Vatten är ett sammanhållande element vilket kan ses på vattnets ytspänning. Sammanhållningen har att göra med tendensen molekyler i vattnet som håller ihop. Vattenmolekylerna vill hålla ihop med varandra och det är en förklaing till att vattnet stiger uppåt i till exempel ett träd.

En annan faktor som är avgörande för kapillärkraften kallas för vidhäftning som innebär en tendens då vissa ämen dras till olika ämnen.

Detta är något som kan vara väldigt svårt att förklara för elever i årskurs ett och det är som tur är inte nödvändigt för oss att göra det. Jag tycker ända att vi kan förklara enkelt för eleverna om principen att vatten stiger uppåt i växter och olika material och visa detta med olika experiment, men vi behöver inte benämna kraften med namn. Ett enkelt experiment att visa eleverna är att lägga en servett eller en bit papper över lite vatten så att eleverna får se att vattnet sugs upp och sedan utgå från det när man berättar för eleverna om "kraften". Man kan sedan låta eleverna testa olika experiment själva. Vad tycker ni om det?

Mvh Linda

Tankar kring handledningen.

Vad innebär kapillärkraft, egentligen? Vad är det eleverna ska ta reda på? Och hur kan vi få eleverna att se fenomenet i vardagen? Detta är ett några frågor som vi ska söka svar på till nästa handledning. Vi hade tills idag tänkt ut vilka experiment vi kan utföra på skolan med eleverna som mäter kapillärkraften och vi hade försökt förstå hur detta fenomen innehöll energi, materia, liv och teknik. (Vi fick reda på att vi inte måste göra dessa områden förståeliga för eleverna, kan vara svårt att förklara den inre kärnkraften för dem). Det visade sig att det inte var riktigt var det vi hade kommit fram till. Men vi var inte helt fel ute. Jag har svårt att hitta litteratur (på biblioteken i Skövde) som tar upp kapilläritet, men man kanske måste söka inom större ämnesområde. Vilka ämnen/vad söker man på? Vatten och växter, uppsugningsförmåga (förstod idag att kapillärkraft kan mätas i hur olika material suger upp vatten)? Jag ska söka lite mer på nätet.

Materia: Krafterna mellan molekylerna, den inre kärnkraften

Teknik: Vi använder olika sätt och tekniker på att få syn på kapillärkraften.

Liv och energi: Utan kapillärkraften får växterna inget liv.

Efter gårdagens inspirerande lektion kom vi i basgrupp 1a fram till vad vi ska arbeta med som fenomen. Det är:Kapillärkraften (vatten).

Ingrid, genom basgrupp1a

Reflektion kring experiment

Dagens kreativa lektion förde mig bakåt i tiden till liknande experiment i högstadiet i ämnena fysik, kemi och teknik. Lektionerna innehöll mycket experimenterande och teori. Sjöberg (2000) menar att teori antyder varför saker är som de är som kontrast till det praktiska och konkreta. Det är det teoretiska som är intressant och viktigt. Men vad jag saknar från dessa lektioner och som jag anser är betydligt intressantare och viktigare är en tydlig koppling till olika samhällsfrågor. Enligt Andersson (2008) går naturvetenskap ut på att bättre och bättre förstå naturen. Detta genom att skapa teorier som förutser och förklarar fenomen. Hur kan jag förstå naturen om det bara stannar vid experimenterande? Jag tror att man kan börja göra dessa kopplingar i årskurs 3 och att det är viktigt för en förståelse för varför man gör det man gör och varför det är viktigt.

Ingrid, grupp 1a
Andersson, B. (2008). Grundskolans naturvetenskap- helhetssyn, innehåll och progression. Lund:studentlitteratur. Sjöberg, S. (2000). Naturvetenskap som allmänbildning- en kritisk ämnesdidaktik. Lund: studentlitteratur.

Experiment i labbsalar 8/2

Idag har vi fått arbeta praktiskt med att försöka förstå elektricitet, kraft och rörelser, vattnets olika förmågor, luft och friktion. Några av experimenten kändes för oss självklara medans några krävde mer samarbete och gemensam tankeverksamhet. Vi fick inspiration till vår uppgift kring de naturvetenskapliga områdena. Det var roligt att se alla gruppers engagemang och intresse vilket gör att man kan förstå att experiment som dessa kan fånga elevers kreativitet och engagemang.

Även om man vet vad som händer när man t.ex. lägger en isbit i ett glas vatten så är det inte säkert att man kan förklara hur. Om man ska utföra olika experiment i en klass är det viktigt att de får tid till att reflektera över detta tillsammans. Detta arbetssätt är ett sätt att studera teknologi i form av lösa praktiska och konkreta uppgifter, och vetenskap, i form av att beskriva, förklara och förstå (Sjöberg, 2000).

Anteckningar av Ingrid genom grupp 1a och 1b

Dagens reflektion!!

Idag har jag varit och hälsat på mina barn på deras skola, detta gav mig tillfälle till reflektioner. Min ena dotter går i första klass och de arbetar med tema rymden. Eleverna har arbetat med detta tema ett par veckor och i temat får de tillverka en planet av ballong som kläs med papier mache. Eleverna har även fått forska kring någon planet och efter egen förmåga formulerat faktameningar i sin no bok.

Idag fick eleverna två lappar att klistra in i no boken. Den ena lappen bestod av en vers där vissa bokstäver var understrukna och utifrån dessa bokstäver skulle eleverna kunna finna den inledande bokstaven i varje planets namn. På den andra lappen skulle eleverna skriva planeterna i den ording som de är från solen sett. Läraren hade hjälpt eleverna att skriva planeternas namn på tavlan men i oording. Eftersom eleverna går i en ett- tvåa krävs det att både ettor och tvåor skulle klara uppgiften. Därefter fick eleverna skriva pratbubblor innehållande faktameningar om sin respektive planet som de tillverkat. Dessa pratbubblor skulle sättas upp i anslutning till planeten någonstans på skolan, detta glömde jag fråga om.

Men min reflektion från dagen gjorde jag i det samtal läraren förde tillsammans med eleverna då jag kännde mig väldigt okunnig om rymden. Läraren använde ord som atmosfären, solsystem, de olika planeternas namn, kometer, stjärnfall ( vilket hon också beskrev), omloppsbanor, utomjordingar ( där det diskuterade vad dessa var, hur de såg ut osv) och mycket mycket mer. Jag känner att just no ämnet kräver att man som lärare är bra påläst, detta är inte något som man får automatiskt från lärarutbildningen. Vi har säkert med oss kunkap från vår egen grundskoletid men eftersom åtminstonde jag inte använder de särkillt ofta faller den tyvärr ifrån minnet. Om man som lärare är väl påläst i ämnet, temat är det lättare att fånga elevernas spontana frågor och resonemanget man för med dem blir mer säkert.

Jessica