kapillärkraft!

kapillärkraften!

Jag har läst på lite om kapillärkraften om upptäckt att den omges och påverkas av många andra fenomen. Vad vi i vår grupp kommer att behöva är att begränsa oss eller också ska vi läsa på om allt som berör vattnet, dess kretslopp, olika former, grundvatten, ytvatten, vattenförsörjning samt olika jordarter och dessas betingelser. Dessutom finns det människor som på olika sätt arbetar med vatten några exempel som Utbildningsradion (2001) tar upp är hydrogeologer som följer vattnets väg från markytan till havet eller limnologer som följer vattnets väg genom insjöar, bäckar och åar. Limnologerna beskriver också sedimentationen alltså hur olika material följer med vattnet och hamnar på sjöbottnarna. Detta tycker jag är viktigt att vi tar upp på vår handledning och frågar om vad av detta vi i vår grupp ska fokusera på. Det var svårt att hitta litteratur på biblioteket som berör endast kapillärkraften utan i böckerna handlar det om vatten överlag.

Kapillärvatten menar Knutsson, Morfeldt (2002) är det vatten som ovanför grundvattenytan upptas och kvarhålls i små hålrum i jorden och i beggrunden. Detta sker genom ytspänning mellan vattnet och luften. Jag tänker att detta är den energi som vi ska hitta i kapillärkraften. Kapillärvattnet fortsätter författarna är till största delen tillgängligt för växterna. Jag menar att detta är livet som vi ska arbeta med. Författarna beskriver kapillärvattenzonen som sträcker sig från grundvattenytan och upp till den högsta nivå som materialet i fråga tillåter för kapillärvattenstigning. I grov sand är kapillärvattenzonen endast några centimeter medan den i finmo är flera meter. Detta beror på genomsläppligheten alltså porstorleken i materialet i fråga. Närmast ovanför grundvattenzonen är vattenhalten nästan densamma som i grundvattenzonen här beskriver författarna att gränsen mellan den omättade- och den mättade-zonen går. Därefter avtar vattenhalten successivt tills den övre kapillära gränsen är nådd. Då är vattenhalten återigen relativt konstant.

Om grundvattenytan ligger högt och om kapilläriteten i materialet är tillräckligt stor kan det vid en längre torrperiod eller vid långvarig tjäle ske en upptranport av vatten till rotzonen. Detta är vanligt i mo eller mjäla jordarter. Den höjd som kapilläriteten kan komma till vid stigning är lägre än den vid dränering.

/Jessica Andersson

Referenser

Knutsson, G & Morfeldt, C-O. (2002). Grundvatten Teori & tillämpning. Stockholm: AB Svensk Byggtjänst.

Utbildningsradion. (2001). Elementa jord berg luft vatten. Kristianstad: Kristianstads Boktryckeri AB.