Materia

Kapillärkraft sker i olika föremål som har materia.
Materia kännetecknas av allt som finns i vår omgivning som har en massa. Materia kan vägas på ett eller annat sätt. Ljud är exempel på ett fenomen som inte har en massa och är därför inte materia.

Materia är uppbyggt av atomer och finns i formerna fast fas, vätskefas och gasfas. När materian är i fast fas så ligger atomerna eller molekylerna nästan helt stilla. Exempel på material i fast form är plast och sten.När materian är i vätskefas så flyger atomerna eller molekylerna runt lite hur som helst. Det finns ändå en svag kraft som håller molekylerna samman så att de inte flyger ifrån varandra helt. Exempel på materia i vätskeform är vatten och matolja. När materian är i gasfas så håller molekylerna eller atomerna knappt ihop alls. De är fria att flyga runt hur de vill. I exempelvis luften så är molekylerna fria att flyga åt vilket håll som helst.

www.me.se/materia
www.naturvetenskap.org

Sökord: fossil och klappersten

Fossil
Fossil är spår eller rester av djur och växter. Det är ofta hårda delar som bevaras av djur som skal, ben och tänder. Hos växter är det oftast sporer, frön blad och stammar som bevaras.

Hur bildas fossil?
När berg nöts ner eller när en vulkan får utbrott så bildas sediment. Sediment kan bland annat vara lera, sand, vulkanaska eller torv. Sediment förflyttas ofta med vatten och lagras på botten av sjöar, havsbotten, våtmarker m.m. I sedimentet hamnar sedan döda växter eller djur eller delar av växter och djur som sedan blir begravt av mer sediment. Sedimentlagringarna kan bli flera kilometer tjocka. När de undre delarna utsätts för högre tryck och temperatur så kan de bli förstenade och omvandlas då bland annat till lerstenar, kalkstenar, lerskiffrar med mera och fossil kan bildas.Miljön påverkar hur lång tid det tar för fossil att bildas. Vid till exempel varma källor så kan fossil bildas på bara några år men om däremot sedimeringen sker i en mindre lämplig miljö så kan det ta väldigt lång tid. ´

Med hjälp av fossiler kan vi förstå hur livet sett ut på olika platser och hur det har utvecklats under jordens historia. Vi kan även förstå jordens klimathistoria bättre med hjälp av fossil.

Information hämtad från: http://www.nrm.se/sv/meny/faktaomnaturen/fossil.321.html Här finns det mycket mer att läsa om fossil om man är intresserad.

Klappersten
Den information som finns att hitta om klappersten är ganska kort förklarad.
Klappersten är stenar som slipas och rundas mot varandra vid sjö och havsstränder. Klappersten är vanligt i Sverige på öst och västkusten och på Öland. Klappersten ligger ofta samlat och kan bilda stora fält.

Information hämtad från: http://www.ne.se/klappersten

Rullstensås

En rullstensås är en lång rygg av avrundade stenar, grus och sand. Längden kan vara från något hundratal meter till mer än 500 km och höjden från några få meter till mer än 100 m.
Rullstensåsarna uppstod vid istidens slut då inlandsisen smälte och bildade stora mängder vatten vilket forsade fram på, i och under isen. Dessa jättelika isälvar följde ofta dalgångarna i berggrunden. Det strömmande vattnet i isälvarna tog med sig stora mängder löst material, stenar, grus, sand m.m. när det forsade fram under isen. När vattnet närmade sig iskanten minskade strömhastigheten och vattnets transportförmåga och materialet började sjunka mot botten.Först sjönk de större stenarna och blocken medan det finare gruset följde med vattnet längre från tunnelöppningen. Detta gör att rullstenåsarna har grova stenar djupt ner och fint grus högre upp i åsen. De djupare delarna fungerar även som goda grundvattenmagasin. Under färden då block och stenar forsade fram i isälvarna nöttes de av strömmarna och rundades till rullstenar, därav namnet rullstensås. Om tunneln mynnade ovanför vattenytan eller på land blev rullstensåsarna toppigare. Detta för att det översta gruslagret rasade ned utför kanterna. Sådana rullstensåsar kallar vi getryggar eller getryggsåsar.

http://www.ne.se/

http://connywww.tg.lth.se/Sv.jordarterdokument/Genetiskindelningdokument/IslvsavlagringarDokumnet/rullstenss.html



Tappning–Baltiska issjön

För ca. 12 000 år sedan täckte isen fortfarande stora delar av Skandinavien. Från isen kom det stora mängder smältvatten, men det kunde inte rinna ut i havet eftersom det hindrades av både is och land. Istället samlades det i vad som kallas den Baltiska issjön vilken också blev det första förstadiet till det som är Östersjön idag. Den Baltiska issjön växte fram under nästan tretusen år och hade sitt utlopp via ett jättelikt vattenfall i Öresund. Strandlinjen till denna stora sötvattensjö gick mycket högre upp på land än vad den gör idag. Vågorna i den Baltiska issjön kastade upp sand, lera och sten på strandkanten. Sanden och leran spolades så småningom bort, men stenarna blev kvar. Dessa av havet uppbyggda vallar kallas för strandvallar.
Inlandsisen fortsatte att smälta, och när iskanten hade dragit sig tillbaka så långt som till trakterna av berget Billingen i Västergötland, fick sjön en förbindelse med Atlanten, vilket gjorde att vattennivån på ett par år sjönk med 25 meter. Därmed blev stora områden torrlagda. Det blev bland annat en sammanhängande landmassa från södra Sverige över Danmark ända ner till England och Tyskland. Klimatet blev varmare och isen fortsatte att smälta. När isen nu försvann började landet höja sig. Följden blev att sundet genom Mellansverige sakta blev grundare. Sydligaste Sverige smälte fram för drygt 13 000 år sedan.


http://www.ne.se/

http://www.havet.nu/dokument/HU20031issjon.pdf

Teknik

Teknik handlar i stor utsträckning om problemlösning och kan användas i syfte att förenkla sin vardag. Ginner och Mattsson (2009)
Vanliga blodprov tas kapillärt genom att man sticker hål på huden (ofta ett finger) och sedan suger upp några droppar blod.
Reservoarpenna är en bläckpenna där bläcket förvaras inne i pennkroppen och kommer ut till ritstiftet i ena ändan av pennan genom en kombination av gravitation och kapillärkraft.
Handdukar av linne har hög vattenuppsugningsförmåga detta beroende på att materialet är uppbyggt av växtfibrer som ligger nära intill varandra därmed uppstår en hög kapillaritet. Hewitts (2002)

Sökord: Kalkälskande växter, Biotop

Här kommer en sammanfattning.

En biotop beskrivs av nationalencyklopedin som en hemvist eller en boendemiljö i vilket ett visst växt- eller djursamhälle hör hemma. Biotopens egenskaper bestämmer vilket samälle som ska finnas där. Biotopens karaktär påverkas av biotiska faktorer som ex. levande organismer. I viltvården talar man om biotopvård då åtgärder görs för att uppfylla de olika arternas behov för att trivas och föröka sig. Detta innebär bl.a. bra tillgång till vatten, föda och skydd. Biotopskydd finns för mindre naturtyper som stenmurar och våtmarker i jordbruksmark. Biotopskydd i skogsmark kräver formellt beslut medans biotoper i jordbruksmark har ett generellt skydd.

På sidan www.marbipp.se kan man läsa om principer för biotoper,känslighetsanalyser och tolerans för biotoper.

Floran på Billingen består till stor del av kalkgynnade arter. Orkidéer är exempel på en växt som kräver kalkrik jord vilket det finns i rikkärr med högt pH-värde. Detta återfinns i landskapet kring Berg. Rikkärr finns på och nedanför kalksten där en stor mängd naturliga källor rinner. Exempel på träd som gynnas av kalkrik jord är ask, alm, lönn och ek och dessa finns på Billingen. Detta ädelskogsområde, vid t.ex. Silverfallet-Karlsfors, tillhör ett av det svenska fastlandets förnämsta.
Rosor är exempel på en kalkälskande växt. På sidan www.funboplantskolan.se finns en lista på andra kalkälskande växter som vi kanske har i våra trädgårdar eller balkonger.

http://www.ne.se/biotop
André, C. (2007).Kunskap för jakt- Vägen till jägarexamen.Bilda förlag. Elanders Falköping
Skövde naturguide utgiven av Skövde Kommun

Inspiration från VFU

På min VFU-plats så har det nu ett måne och lufttema. Under temat så kommer elverna att få rita, skriva och göra experiment om ämnet. Elevernas mål för temat är: -kunna utföra enkla systematiska observationer och experiment samt jämföra sina förutsägelser med resultatet. -ha insikt i hur jorden och månen rör sig i förhållande till varandra. -kunna samtala om och göra personliga reflektioner kring livsfrågor. Temat började med att eleverna fick säga egna frågor som de ville få svar på under temats gång, Alla frågor skrevs upp och sattes upp på väggen i klassrummet. Några av alla de frågor som kom upp var: Hur rör sig månen? Hur blev luften till? Hur blir månen hel/halv? Hur kan månen lysa? Genom att börja temat med att fråga eleverna vad de själva vill få reda på så väcks deras intresse för temat och de blir mer spännande att arbeta med temat. De får även en större förståelse om vad temat egentligen kommer att handla om. Jag anser därför att det är bra att börja ett tema på detta sätt. Ingen fråga som var relaterad till temat plockades bort även om det inte finns något svar på frågan, vilket eleverna får lära sig under temats gång. Ett Syfte med temat är också att eleverna ska få möjlighet till att reflektera över livsfrågor och samtala med det. Hur gör dem på era VFU platser när dem arbetar med NV, har de börjat en lektion eller tema på liknande sätt? /Linda

Energi

Jag ska söka energin i kapillärkraften. Jörgen Dimenäs (18/1) berättade att energi är något som kan förflytta saker, något som ger kraft åt saker, något som ger rörelse, något som kan deformera saker eller något som kan utföra ett arbete. Så detta är vad jag ska söka efter.

Först började jag med att titta på fotosyntesen vilken vi i gruppen anade hade med energin att göra. Detta visade sig vara fel då vattnet i fotosyntesen inte är energin utan solljuset. Koldioxid + vatten + energi – > syrgas + druvsocker
6CO2 + 6H2O + energi (solljus) – > 6O2 + C6H12O6 (Human Academy).

Jag gick vidare och sökte efter energin i kapillärkraften.

Skogssverige skriver att vattenstigningen i träd är ett massflöde. Detta drivs av ett mycket starkt sug som skapas av en mycket stark kapillärkraft. Denna kapillärkraft verkar lokalt i bladen. Vattnets fria energi är nästan alltid mycket lägre i luften än i bladen. På grund av detta finns det oftast en mycket stark drivkraft för vattenavdunstning från bladen. Vattnet i bladen avdunstar från cellväggarna i bladets inre. Cellväggarna innehåller små kapillärer som sitter i anslutning till grövre rör. Detta är ett system för långväga transport genom massflöde. När de små cellväggskapillärerna förlorar vatten på grund av avdunstningen, strävar den mycket starka kapillärkraften att återfylla dem och vattnet sugs dit. Detta sug fortplantas till de grövre rören där suget sätter i gång ett massflöde då det strömmar vatten från marken upp i trädet.

Jag menar att denna förflyttning av vattnet, från jorden upp i träden via kapillärerna betyder att kapillärkraften är energin i förflyttningen av vattnet och dessutom för trädets vidare överlevnad. Dessutom skapas en rörelse av vattnet då det sugs uppåt. Jag vill även hävda att kapillärkraften utför ett arbete i träden. I och med vattenstigningen i kapillärerna förvissar sig trädet om dess överlevnad. Istället för vad en av de elever vi intervjuade gav uttryck för. Eleven menade att det var små maskar i jorden som hade vatten på sig som färdades upp i trädet. Vi har även med eleverna provat olika material att se kapillärkraften med, däribland använde vi en disktrasa. Med denna kan man torka upp spillt vatten genom att disktrasan med sina kapillärer suger upp vattnet. Detta leder till att kapillärerna (disktrasan) utför ett arbete, att torka upp vatten.

På Human Academy skriver de att orsaken till att vattnet färdas upp i träden beror på två saker. Dels att vattnet förflyttar sig genom tunna ledningar i trädet, kapillärer. Samt att vattenmolekylerna är polära. Detta innebär att varje vattenmolekyl har en positiv sida och en negativt laddad sida. Kapillärerna i trädet drar i endera den positivt laddade delen av vattenmolekylen eller den negativt laddade. Detta menar jag också bidrar till den rörelse av vatten som Jörgen Dimenäs (18/1) talade om.

Referenser
http://www.skogssverige.se/fragaom/detail.cfm?Id=10468&listnew=1
[Hämtad 20110331]
http://www.human-academy.com/vetenskaper/naturvetenskap/Fotosyntesen.asp
[Hämtad 20110331]

/Jessica

Seminarium Etik
På detta seminarium diskuterade vi i basgrupp 1 etiska perspektiv i no-undervisning. Det första vi diskuterade var vilka olika förutsättningar skolor kan ha. När vi jämförde till exempel skolor på landet och skolor i stan kom vi fram till att elever på landet har en större närhet till naturen medans elever i stan har svårare att komma nära skog och natur. Vi diskuterade vidare om hur detta kan påverka elevernas lärande och förståelse för naturvetenskap. Vi samtalade även om allemansrätten och tog upp frågorna så som vad allemansrätten skulle innebära och tillåta. Vi diskuterade ytterligare frågor till exempel om det är rätt att bryta grenar från träd och om detta skulle vara okej då man har gått vilse och hamnat i nöd. Vi samtalade även om valet och värderingar av lektionsinnehåll och kom fram till att läroplanens mål och de egna tolkningarna av läroplanen styr lektionsinnehållet. Skolmaten togs också upp som ett etiskt dilemma. Vi undrade om det är okej att köpa mat som har fraktats långa vägar istället för att köpa närproducerat. Nuförtiden då det verkar vara det viktigaste att få ut så mycket som möjligt (till exempel ur en produkt eller arbetskraft) med så få resurser ansträngning som möjligt uppstår etiska dilemman. Ett exempel är genmodifierad mat som är lättare att odla dock kan det finnas skillnader i smak och kvalitet. Frågan som uppstår är hur genmodifierad mat kommer att påverka naturens framtid. Våra samtal rörde även huruvida det är okej att jaga djur. Vi diskuterade också den globala uppvärmingen och frågan hur den industriella utvecklingen kommer att påverka naturen. En större industri skulle innebära mer utsläpp av skadliga gaser och bidra till den globala uppvärmingen medans en större industri skulle stödja människornas driv att konsumera olika sorters produkter. En aktuell fråga som vi även behandlade var om kärnkraft är nödvändigt för att kunna försörja Sverige med elextricitet eller om det skulle finnas nyttigare alternativ. Vi pratade även om hur viktigt det är att vara rädd om våran miljö och se till att inte giftiga substanser så som diesel, bensin och färg hamnar i naturen. Speciellt diskuterade vi faran med att giftiga substanser (till exempel diesel) snabbt sugs upp av träd och växter (genom kapillärkraften) som medför stora skador i naturen.
I helhet upplevde vi diskussionen som ämnes överskridande då den etiska aspekten finns i alla ämnen.

Handledning

I vår senaste handledning med Jörgen fick vi mer kunskap kring de fyra begreppen i vårat fenomen. Liv i kapillärkraften kan man tydligt se i hur växterna tar upp vattnet och kapillärkraften är livsviktig för växtens levnad. Vi har även kapillärer i vårat blodsystem. De minsta blodkärlen heter kapillärer och dess väggar är så tunna och består av ett enda cellager vilket gör att de kan släppa igenom vätska, näringsämnen och avfallsprodukter till och från vävnaderna. Kapillärernas uppgift är att ge näring och syre till cellerna.

Det finns självvattnade krukor. Hur fungerar det? De har en reservoar av vatten i botten av krukan där kapillärkraften i jorden kan suga vattnet uppåt. På detta sätt blir fuktigheten jämnare och man behöver inte vattna lika ofta. I svenska parker används även kapillär bevattning. Läs gärna mer om hur vattenreservoarer och kapillärkraften kan användas vid odlingar i afrika. De använder tegelstensbitar inlindade i tidningspapper som grund vid odling.

www.afrogarden.com/3codlingsbaddmedbottenavplast.html Här finns även bra och tydliga bilder som synliggör kapillärkraften.

Ingrid

www.1177.se/Tema/Kroppen/Cirkulation-och-andning/Hjarta-och-blodomlopp/

Planering av lektion och bedömning

Igår satt vi och planerade vår lektion i kapillärkraft. Det var lättare sagt än gjort. Vi fastnade vid hur vi ska formulera en fråga som eleverna kan resonera kring. Vi har mailat Jörgen om några funderingar vi har och väntar nu på svar.

Vi diskuterade hur vi ska bedöma elevernas lärande och vi hade samma erfarenheter från vfu att det är sällan man redogör för eleverna vad det är de ska lära sig eller vad de har lärt sig. Vi tycker det är viktigt att göra dem medvetna om detta. Visa på vad de kunde innan och vad de kan nu. Som en slags portfolio.

Min uppfattning är att det eleverna presterar, skriver, ritar i skolan, sätts in i en pärm som sällan tittas i. Jag tycker det är viktigt att eleverna ofta ska få syn på vad de har lärt sig för att stärka deras självförtroende och öka motivationen. Detta är något som jag upplever flera elever saknar. Enligt Lgr 11 ska läraren fortlöpande informera elever och hem om studieresultat och utvecklingsbehov. Vad menas med det? Hur ofta är fortlöpande? Här är min uppfattning att det görs vid utvecklingssamtalen och om man hinner, när någon förälder hämtar sitt barn. Men eleverna träffar vi varje dag. Det borde finnas många tillfällen att tillsammans kort titta på vad de har lärt sig. Detta är också något som Black Williams (1998, Föreläsning1/3) anser ska vara centralt med tanke på formativ bedömning. Han menar att det är viktigt att eleverna får en återkoppling på sitt arbete för att kvalitéer ska utvecklas. Det framkommer dock inte hur ofta detta ska ske.

Föreläsning av Johan Wernvik 20110301 Bedömning

Ingrid

Våra mål är klara.

Under dagens handledning tog vi i gruppen upp frågan om hur vi kunde koppla målen i de naturorienteradeämnena till just kapillärkraften. Detta har vi haft problem med för det är ett relativt specifikt fenomen. Vi hade tänkt oss att använda följande mål.

-Materials egenskaper och hur material och föremål kan sorteras efter egenskaperna
utseende, magnetism, ledningsförmåga och om de fl yter eller sjunker i vatten.

-Enkla naturvetenskapliga undersökningar.

-Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra
uttrycksformer.

Dessa mål kunde även Krister se kunde kopplas till kapillärkraften.

Krister ifrågasatte hur vi skulle kunna påvisa och undervisa om kapillärkraften för eleverna i årskurs ett, i och med att kapillärkraften är på atomnivå i fysik. Vi i vår grupp förklarade att vi för eleverna har tänkt oss ett mer biologiskt perspektiv och även att eleverna ska få kunskap om hur kapillärkraften skiljer sig i olika material. Detta ansåg även Krister var ett bra förslag.

Grupp 1a

Tankar efter handledning.

Idag hade vi handledning angående fysiken i kapillärkraften. Jag kände att den var givande då jag inte haft kontroll på vad just fysiken innebär i kapillärkraften. Den kunskap jag tar med mig är följande. En förutsättning för att kapillärkraften ska fungera är att det finns en attraktionskraft mellan vattnet och glaset (om det är i ett glasrör man vill påvisa kapillärkraften). Vattenmolekylen är polär, alltså vattenmolekylen innehar en förskjuten laddning, den är olika laddad. Syreatomen är negativt laddad medan väteatomerna är positivt laddade. Denna kraft är förutsättningen för att vattnet ska kunna stiga. I fysiken är alltså kapillärkraften på atom nivå menade Krister. Han ställde oss en fråga om man i och med att tillföra såpa till vatten kan förstöra kapillärkraften. Jag har funderat lite på detta och om jag tänker mig ett biologiskt perspektiv kan ju växterna ta till sig vattnet ändå men hur det fungerar i ett glasrör är något jag får testa.
Jessica

Seminarium kring fenomen
Idag har vi delgivit varandra vad vi fick fram genom våra intervjuer. De frågor vi hade ställt var:
1: Hur tror ni att växter lever?
2: Vad behöver de för att leva?
3: Vart får de vatten ifrån?
4: Frågor utifrån de svar vi fick på 1-3.

De flesta elever förstod att växterna behöver vatten, men de hade olika svar på hur vattnet kommer in i växten. Detta tog vi fasta på och började spåna på en concept cartoon med bilder som utgår från elevernas olika svar. Vi var lite osäkra på hur cocept cartoons ska användas så detta ska vi läsa på om till nästa träff, utifrån Anna-Stinas föreläsning och Elfström, m.fl.

Vi började även fundera på hur vi ska lägga upp lektionen och vilka experiment som blir tydligast att utföra för att kapillärkraften ska bli synlig för eleverna.

Vi kom även fram till två frågor som vi ska skicka till Krister inför nästa handledning.

Ingrid, genom grupp 1a

Jag hittade en bok om marklära, dock från 1973... men det som stod om kapillärkraften känns igen från den information vi tidigare har fått del av vid handledningarna och annan litteratur. Inom markfysiken sammanfattas de olika yttringar av kapilläriteten till gränsytorna, luft, vatten och den knutna ytspänningen. Kapilläriteten i en jordart kan beteckna mängden och rörligheten av det vatten i jordarten, marken, vars bindning och rörelse i huvudsak bestäms eller kan bestämmas av ytspänningskraften. Porerna i jorden kan ses som ett system av kapillärrör. Stighöjden i kraften är högre i finkorniga jordar.

Ingrid

Troedsson, T. & Nykvist, N. (1973). Marklära och markvård. Stockholm: Almqvist & Wiksell

Dagens handledning

De frågor vi hade skickat inför dagens handledning handlade om att reda ut vad som är biologi, kemi, och fysik vårat valda fenomen. Stefan förklarade för oss biologin i kapillärkraften. Det är denna kraft som gör att växter växer och kan bli höga. Trädens höjd beror på k.kraften. Det är jättesmala vattenpelare som följer med hela vägen upp inuti växterna. Transporten sker p. g. a. avdunstningen (smås) som dras dit där det är mindre vatten. Vattenmolekylerna dras mot det som avdunstar.

Vi undrade även hur djupt och brett vi skulle gå i att söka kunskapen kring detta. Det kan bli för stort. men om vi förtod rätt skulle vi hålla oss till det som bara handlade om kapillärkraften och dess användningsområden.

Vi pratade även om kapillärkraften i olika jordmån. Ju mer grovkornig jord desto djupare ligger vatten och näring. Det är mer vatten och näring i finkornig jord, här fungerar kapillärkraften bättre. Jordbrukare använder kapillärkraften som teknik för att ta reda på bästa förutsättningar för sådden. Detta kan ses ur ett historiskt perspektiv för hur man tagit reda på var man ska odla och med vilka tekniker.

Vi fick också reda på att kapillärkraften fungerar bara på vätska i flytande form, ej is, eller gas.

Stefan gav oss tips på var vi skulle söka mer information: I botanikböcker, i böcker om marklära, Skogsmarkens ekologi.

Ingrid Eriksson

kapillärkraft!

kapillärkraften!

Jag har läst på lite om kapillärkraften om upptäckt att den omges och påverkas av många andra fenomen. Vad vi i vår grupp kommer att behöva är att begränsa oss eller också ska vi läsa på om allt som berör vattnet, dess kretslopp, olika former, grundvatten, ytvatten, vattenförsörjning samt olika jordarter och dessas betingelser. Dessutom finns det människor som på olika sätt arbetar med vatten några exempel som Utbildningsradion (2001) tar upp är hydrogeologer som följer vattnets väg från markytan till havet eller limnologer som följer vattnets väg genom insjöar, bäckar och åar. Limnologerna beskriver också sedimentationen alltså hur olika material följer med vattnet och hamnar på sjöbottnarna. Detta tycker jag är viktigt att vi tar upp på vår handledning och frågar om vad av detta vi i vår grupp ska fokusera på. Det var svårt att hitta litteratur på biblioteket som berör endast kapillärkraften utan i böckerna handlar det om vatten överlag.

Kapillärvatten menar Knutsson, Morfeldt (2002) är det vatten som ovanför grundvattenytan upptas och kvarhålls i små hålrum i jorden och i beggrunden. Detta sker genom ytspänning mellan vattnet och luften. Jag tänker att detta är den energi som vi ska hitta i kapillärkraften. Kapillärvattnet fortsätter författarna är till största delen tillgängligt för växterna. Jag menar att detta är livet som vi ska arbeta med. Författarna beskriver kapillärvattenzonen som sträcker sig från grundvattenytan och upp till den högsta nivå som materialet i fråga tillåter för kapillärvattenstigning. I grov sand är kapillärvattenzonen endast några centimeter medan den i finmo är flera meter. Detta beror på genomsläppligheten alltså porstorleken i materialet i fråga. Närmast ovanför grundvattenzonen är vattenhalten nästan densamma som i grundvattenzonen här beskriver författarna att gränsen mellan den omättade- och den mättade-zonen går. Därefter avtar vattenhalten successivt tills den övre kapillära gränsen är nådd. Då är vattenhalten återigen relativt konstant.

Om grundvattenytan ligger högt och om kapilläriteten i materialet är tillräckligt stor kan det vid en längre torrperiod eller vid långvarig tjäle ske en upptranport av vatten till rotzonen. Detta är vanligt i mo eller mjäla jordarter. Den höjd som kapilläriteten kan komma till vid stigning är lägre än den vid dränering.

/Jessica Andersson

Referenser

Knutsson, G & Morfeldt, C-O. (2002). Grundvatten Teori & tillämpning. Stockholm: AB Svensk Byggtjänst.

Utbildningsradion. (2001). Elementa jord berg luft vatten. Kristianstad: Kristianstads Boktryckeri AB.

Kapillärkraft

I boken Conceptual Physics (2002) beskrivs kapillärkraften på sidorna 240-241.

Hewitts förklarar kapillaritet som uppstigandet av en vätska i ett litet smalt rör. Fenomenet kan förklaras genom de två begreppen "adhesion" och "cohesion".

Adhesion beskriver att olika substanser attraheras av/dras till varandra. Olika substanser är -med andra ord- benägna att vilja vara ihop. Kraften (att olika substanser dras till varandra) som uppstår genom detta fenomen kallas adhesionskraft.

Cohesion beskriver att lika substanser attraheras av/dras till varandra. Lika substanser är -med andra ord- benägna att vilja vara ihop. Kraften (att lika substanser dras till varandra) som uppstår genom detta fenomen kan kallas cohesionskraft.

Kapilaritet uppstår/är möjligt genom samverkan av adhesions- och cohesionskraften.

Om man till exempel doppar ett litet rör i vatten så gör adhesion att vattnet och glaset vill förenas så att vattnet dras till glaset (ett litet, tunnt vattenskikt läggs längs glasytan). I detta fall dras vattnets vikt upp längs glasytan genom adhesionskraften. Samtidigt gör cohesionskraften att alla vattenmolekyler som är nära varandra dras till varandra så att tomrummet av röret fylls med vatten.

Exempel på kapillaritet som nämns i boken är bland annat borsten på en pensel och långt hår som drar åt sig vätska. Samma princip gäller för oljelampor, handdukar, sockerbitar och växter som dra åt sig vätska om de kommer i kontakt med en vätska.

/Julia

Kapillärkraft

För att få bättre förståelse om kapillärkraft så har jag sökt informaton om det på internet. Jag hittade inte jätte mycket bra förklarande information om det på internet men jag hittade lite som jag sammanställde och tänkte dela med mig av här.

Kapillärkraft är vattnets kraft att kunna stiga uppåt genom kapillärer. Kapillärkraften ligger bland annat bakom hur växtsafter kan transporteras i en växt, hur fukt kan förflytta sig i jord samt hur en servett kan suga upp vätska från en pöl. Kapillärkraften har med flera olika faktorer att göra.

Den första faktoren har med sammanhållning att göra. Vatten är ett sammanhållande element vilket kan ses på vattnets ytspänning. Sammanhållningen har att göra med tendensen molekyler i vattnet som håller ihop. Vattenmolekylerna vill hålla ihop med varandra och det är en förklaing till att vattnet stiger uppåt i till exempel ett träd.

En annan faktor som är avgörande för kapillärkraften kallas för vidhäftning som innebär en tendens då vissa ämen dras till olika ämnen.

Detta är något som kan vara väldigt svårt att förklara för elever i årskurs ett och det är som tur är inte nödvändigt för oss att göra det. Jag tycker ända att vi kan förklara enkelt för eleverna om principen att vatten stiger uppåt i växter och olika material och visa detta med olika experiment, men vi behöver inte benämna kraften med namn. Ett enkelt experiment att visa eleverna är att lägga en servett eller en bit papper över lite vatten så att eleverna får se att vattnet sugs upp och sedan utgå från det när man berättar för eleverna om "kraften". Man kan sedan låta eleverna testa olika experiment själva. Vad tycker ni om det?

Mvh Linda

Tankar kring handledningen.

Vad innebär kapillärkraft, egentligen? Vad är det eleverna ska ta reda på? Och hur kan vi få eleverna att se fenomenet i vardagen? Detta är ett några frågor som vi ska söka svar på till nästa handledning. Vi hade tills idag tänkt ut vilka experiment vi kan utföra på skolan med eleverna som mäter kapillärkraften och vi hade försökt förstå hur detta fenomen innehöll energi, materia, liv och teknik. (Vi fick reda på att vi inte måste göra dessa områden förståeliga för eleverna, kan vara svårt att förklara den inre kärnkraften för dem). Det visade sig att det inte var riktigt var det vi hade kommit fram till. Men vi var inte helt fel ute. Jag har svårt att hitta litteratur (på biblioteken i Skövde) som tar upp kapilläritet, men man kanske måste söka inom större ämnesområde. Vilka ämnen/vad söker man på? Vatten och växter, uppsugningsförmåga (förstod idag att kapillärkraft kan mätas i hur olika material suger upp vatten)? Jag ska söka lite mer på nätet.

Materia: Krafterna mellan molekylerna, den inre kärnkraften

Teknik: Vi använder olika sätt och tekniker på att få syn på kapillärkraften.

Liv och energi: Utan kapillärkraften får växterna inget liv.

Efter gårdagens inspirerande lektion kom vi i basgrupp 1a fram till vad vi ska arbeta med som fenomen. Det är:Kapillärkraften (vatten).

Ingrid, genom basgrupp1a

Reflektion kring experiment

Dagens kreativa lektion förde mig bakåt i tiden till liknande experiment i högstadiet i ämnena fysik, kemi och teknik. Lektionerna innehöll mycket experimenterande och teori. Sjöberg (2000) menar att teori antyder varför saker är som de är som kontrast till det praktiska och konkreta. Det är det teoretiska som är intressant och viktigt. Men vad jag saknar från dessa lektioner och som jag anser är betydligt intressantare och viktigare är en tydlig koppling till olika samhällsfrågor. Enligt Andersson (2008) går naturvetenskap ut på att bättre och bättre förstå naturen. Detta genom att skapa teorier som förutser och förklarar fenomen. Hur kan jag förstå naturen om det bara stannar vid experimenterande? Jag tror att man kan börja göra dessa kopplingar i årskurs 3 och att det är viktigt för en förståelse för varför man gör det man gör och varför det är viktigt.

Ingrid, grupp 1a
Andersson, B. (2008). Grundskolans naturvetenskap- helhetssyn, innehåll och progression. Lund:studentlitteratur. Sjöberg, S. (2000). Naturvetenskap som allmänbildning- en kritisk ämnesdidaktik. Lund: studentlitteratur.

Experiment i labbsalar 8/2

Idag har vi fått arbeta praktiskt med att försöka förstå elektricitet, kraft och rörelser, vattnets olika förmågor, luft och friktion. Några av experimenten kändes för oss självklara medans några krävde mer samarbete och gemensam tankeverksamhet. Vi fick inspiration till vår uppgift kring de naturvetenskapliga områdena. Det var roligt att se alla gruppers engagemang och intresse vilket gör att man kan förstå att experiment som dessa kan fånga elevers kreativitet och engagemang.

Även om man vet vad som händer när man t.ex. lägger en isbit i ett glas vatten så är det inte säkert att man kan förklara hur. Om man ska utföra olika experiment i en klass är det viktigt att de får tid till att reflektera över detta tillsammans. Detta arbetssätt är ett sätt att studera teknologi i form av lösa praktiska och konkreta uppgifter, och vetenskap, i form av att beskriva, förklara och förstå (Sjöberg, 2000).

Anteckningar av Ingrid genom grupp 1a och 1b

Dagens reflektion!!

Idag har jag varit och hälsat på mina barn på deras skola, detta gav mig tillfälle till reflektioner. Min ena dotter går i första klass och de arbetar med tema rymden. Eleverna har arbetat med detta tema ett par veckor och i temat får de tillverka en planet av ballong som kläs med papier mache. Eleverna har även fått forska kring någon planet och efter egen förmåga formulerat faktameningar i sin no bok.

Idag fick eleverna två lappar att klistra in i no boken. Den ena lappen bestod av en vers där vissa bokstäver var understrukna och utifrån dessa bokstäver skulle eleverna kunna finna den inledande bokstaven i varje planets namn. På den andra lappen skulle eleverna skriva planeterna i den ording som de är från solen sett. Läraren hade hjälpt eleverna att skriva planeternas namn på tavlan men i oording. Eftersom eleverna går i en ett- tvåa krävs det att både ettor och tvåor skulle klara uppgiften. Därefter fick eleverna skriva pratbubblor innehållande faktameningar om sin respektive planet som de tillverkat. Dessa pratbubblor skulle sättas upp i anslutning till planeten någonstans på skolan, detta glömde jag fråga om.

Men min reflektion från dagen gjorde jag i det samtal läraren förde tillsammans med eleverna då jag kännde mig väldigt okunnig om rymden. Läraren använde ord som atmosfären, solsystem, de olika planeternas namn, kometer, stjärnfall ( vilket hon också beskrev), omloppsbanor, utomjordingar ( där det diskuterade vad dessa var, hur de såg ut osv) och mycket mycket mer. Jag känner att just no ämnet kräver att man som lärare är bra påläst, detta är inte något som man får automatiskt från lärarutbildningen. Vi har säkert med oss kunkap från vår egen grundskoletid men eftersom åtminstonde jag inte använder de särkillt ofta faller den tyvärr ifrån minnet. Om man som lärare är väl påläst i ämnet, temat är det lättare att fånga elevernas spontana frågor och resonemanget man för med dem blir mer säkert.

Jessica

Litteraturseminarie Andersson

Litteraturseminarie 24 januari 2011 Andersson (2008)

Det vi har diskuterat har handlat om att man som lärare måste ha en medvetenhet om vad eleverna har för förkunskaper i dessa ämnen och planera undervisningen därefter. Vi kan som lärare lägga en grund för det de ska möta i de senare skolåren genom att introducera begrepp i de tidiga skolåren som de senare kommer att få arbeta med i ett djupare perspektiv. På så sätt blir det inte helt nytt för dem. Andersson menar att man ska växla mellan delar och helhet i undervisningen. Ett exempel är att när man undervisar om planeterna är det lättare förstå om man tidigare har diskuterat om rymden. Vi förstår att integration handlar om just detta, att sammanföra delar till en helhet. De fyra grundformerna av integration; rums-, tids-, orsaks-, och kategoriintegration är delar som man kan använda i undervisningen för att eleverna ska kunna bli medvetna om när de själva integrerar. Detta gör att de utvecklar tanken och kreativiteten.

Utvärdering

En formativ utvärdering kan vara bra för läraren för att se om eleven är mogen för nästa steg. Man kan utgå från variationsteorin, se och förstå saker ur olika perspektiv. Det är viktigt att lyssna på hur eleverna för diskussion och använder sina kunskaper för att se om de har förstått innehållet.

Anteckningar av Ingrid Eriksson genom basgrupp 1a och 1b

s1 litteraturseminarie den 24/1 Wickman

I vår grupp har vi diskuterat innehållet i Wickman (2009). Vad vi kom fram till är att läraren i undervisningen ska sträva efter variationsteori och sociokulturellteori. Dimenäs menade på sin föreläsning att det endast finns ett sätt att lära på nämligen genom det sociokulturella sättet.

Vidare utifrån våra diskussioner och från Wickman (2009) menar vi att fenomen kan förstås utifrån olika sätt och att det är viktigt att läraren tänker på att allas idèer är rätt utifrån elevens argument. Vad vi vidare menar är att läraren bör solla i innehållet för undervisningen för att eleverna ska få arbeta med de väsentliga delarna. Vi vill också påpeka att läraren i alla situationer måste tänka på de didaktiska frågorna: vad, hur, varför och vem.

När det gäller de begrepp som eleverna ska erbjudas möjlighet att tillägna sig inom de naturvetenskapliga ämnena menar vi att dessa måste utgå från de vardagliga begrepp som eleven redan har, för att kunna gå vidare till de vetenskapliga begreppen . Vi kunde också utifrån Wickman (2009) konstatera att det genom ämnesdidaktiken skapas lärare som är kompetenta och självklara auktoriteter som inte är utbytbara. Detta nämnde också Dimenäs på föreläsningen.

För att eleven ska kunna vidga sin kuskap kom vi i vår diskussion fram till att eleven måste ha en förförståelse samt att läraren måste hjälpa eleven att skapa relation mellan förförståelsen och den nya kunskapen. Vad vi mer tog upp på vårt seminarie utifrån Wickman (2009) och Dimenäs föreläsning var skillnaden mellan allmändidaktik och ämnesdidaktik samt vad som ingår i ämnesdidaktiken. Vi förstod utifrån Dimenäs att den naturvetenskapligadidaktiken måste ta avstamp i frågor om fenomen från eleverna och läraren för att kunna gå vidare till att vara av mer experimentell art.